snöpulsning med biken på axeln..

Bilden har Henrik Öijer tagit!
Distans med stora grabbarna, äntligen tänkte jag.
Redan efter att jag gått upp från sängen så undrade jag vilken runda Herr Öijer skulle bjuda på, går in på facebook och frågar där, får då veta att det är inte Öijer som har valt runda, nej han har gett över sitt förtroende till Jens Westergren, dagens optimisk.. Innan vi drar i väg så hör man han säga, "jag är nästan säker på att det ska gå och cykla på den vägen".
Efter ett en stunds cyklande så svänger vi in på en smalare väg, där enbart ett fåtal bilar vågat sig ut i den djupa snön. Det ser helt oki ut och snön är packad efter bilspåren, det var till och med kul att sladda runt lite, tänkte ju ändå att det kommer inte va såhär länge till. När vi kört i ca 20 min, så stannar vi, några pers har redan kraschat lite, det droppar blod i snön från någon och det rinner blod från någons annars haka.
Och nu är det bara en bil som vågat sig såhär långt ut i skogen så spåren börjar bli lite kassa, men mitt humör är än rätt så mycket på topp!, för efter nästa krön så kommer det ju en nyplogad vägg, eller?.
Vi börjar cykla igen och det börjar verkligen gå åt helvete, man hör Jens, optimisten ibland säga, men här går det och cykla, 10 meter senare är det stopp, vart fan menade han tänkte jag.
Efter ca 45 min i "snöhelvetet" så börjar man tro att det snart är slut, då får man höra av Jens, optimisten säga, om ca 2 km så kommer vi fram till ett skoter spår, där har det körts snöskotrar.
Tiden gick och mitt humör sög nu, tillslut kommer vi fram, men inte f*an ser jag några skoter spår, bara mer snö..
Då hör man Jens, optimisten säga, detta skoter spår är bara 500 meter långt, sen kommer vi fram till en vändplan, där måste det ha körts en del bilar, det ligger ju ändå några små stugor runt vägen.
Där börjar jag tro han, om det ändå finns hus där så borde dom ju ha kört bil där.
Vi kommer fram och där var det plogat, anpassat för skidåkning. Så det är bara att vandra vidare..
Efter ett antal utbrott, tårar och tankar på hur man ska hämnas på Jens så kom vi äntligen fram till en plogad väg!
nu visade det sig att vi hade slitit i snön i ca 1,40 tim, kul det ju!
Ute på vägen, den fina plogade vägen som man längtat till så märker jag att jag inte har några bromsar, vi är i en ner förs backe och 200 m framför mig ser jag en korsning ut på stora vägen, jag bromsar för fullt men inget händer, ser en stor snödriva ca en meter innan stora vägen, valet är lätt, kör in den så får du stopp, tur det!.
Men passet idag var lärorikt, se att folk ändå kan hålla humöret uppe och tycka det är skit skoj (Jens Westergren, Henrik Öijer) när det stora antalet av åkarna verkligen hatar att cykla/pulsa runt i 3dm snö.
Och att jag ska fixa broms och dubbdäck till vinterbiken!
Men jag tackar dagens sällskap för en mindre kul distansrunda!